Synonym till Undra

Så kan Undra användas i en mening

• På Aronfors blev Mekerothens så injagade av rädsla - och vem bör undra härpå ?
• Jag kan undra om Svedberg tagit bort henne.
• — Åh nej — men kan du undra på, om den, som så redligt fyller sina egna plikter, fordrar, att andra —
• Tjabo skäller och Malte lyfter huvudet och ser ut att undra vad vi håller på med.
• Undra på att hon avskydde herr Markurells viskningar.
• Man kan först och främst undra varför det behövs en brygga om soma och psyke är ett och detsamma.
• Ingen ska behöva undra vad vi tycker, sade Gustav Fridolin.
• Karin började undra vad det kunde vara, som hade hänt Ingmar.
• Den Okände står på trottoarkanten och synes undra åt hvilket håll han skall gå.
• Nu val Halvor ond på henne, och det kunde ingen undra på.
• Och de skulle förstås inte känna igen honom, utan undra vem den fina herrn var, som hade bjudit dem.
• Det var inte att undra på om den lilla flickan nu hade vänt sig till mor i Falla.
• Det var ingenting att undra över längre.
• Därför kan man givetvis undra om det verkligen är bra att rekommendera en amerikansk föräldrahandledning till svenska föräldrar.
• Kan man undra på att de två främmande kvinnfolken blev så förvånade, att de inte kunde få ord för sig ?
• Du må inte undra öfver, om jag är hård och bitter mot den, som förstört hela mitt lifs lycka !

Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.

Mer om ordet

Betydelse

Böjningar

Exempel på användning