Synonym till Grubbla

Så kan Grubbla användas i en mening

• Sedan örnen väl kunde flyga, lärde han sig själv att fiska och fånga grodor, men snart började han grubbla också över detta.
• Han hade en gång haft en plötslig aning om att det hänt något med Angela, men han hade sedan inte velat grubbla vidare över det.
• Jag har aldrig behövt grubbla över Carl-Magnus de Lorche och hans öde.
• Sedan blev hon stående och tycktes grubbla på något.
• Då började ärlorna åter bygga utan att vidare grubbla över naturens många under.
• Men jag har icke tid att grubbla.
• utbrast Kurt, när började du grubbla ?
• Men det var ju fruktlöst att grubbla över sig själv, fruktlösast att sörja över det förflutna.
• Stackars flicka, hon kunde då hava nog att grubbla på i natt.
• Det hade småningom lagt sig en sky över hans glada tillförsikt ; han hade börjat grubbla över sin förlovning.
• Det fanns många gåtor att grubbla på.
• Gabriel satt tyst en stund, men han fortfor att grubbla på samma sak.
• De närmaste minuterna ägnade de åt att grubbla på hur de nu skulle gå till väga.
• Hon lämnade mig ingen tid att grubbla.
• Vad tjänar det da till att grubbla ?
• Ingen av oss gitter grubbla över sådant.
• Och när de börja att grubbla och fråga, brister deras själ sönder och flyter ihop med luften och vildmarkerna omkring dem.

Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.

Mer om ordet

Betydelse

Böjningar