Synonym till Försona

Så kan Försona användas i en mening

• Han måste försona sig med Fanny !
• Om man till exempel tänker på Charlotte Löwensköld, så hade hon också velat förmå honom att resa till Karlstad och försona sig med sin mor.
• Kunde inte Thea övertala Karl-Artur att försona sej med sin mor ?
• Ser ni, fröken, min arma förtryckta mor skickade mig till Upsala för att jag skulle bli prest och försona min fars synder.
• Men ingen av dem, som Karin hörde, kunde lära henne att försona sig med den straffdom, som Gud hade låtit komma över henne.
• Det var ett dåligt sätt att försona, hvad ni brutit... Och nu dömer ni andra ?
• Det syntes alltid som menade hon sig ha något att avtjäna eller försona.
• Jag har ju inte ens kunnat försona mamma och dig, som han säkert skulle önska.
• Det behöver ju inte alls betyda, att du vill försona dej med mej också.
• Det vore du, som skulle försona genom att godtgöra, men det kan
• Han kunde inte riktigt försona sig med tanken att Angela väntade ett barn.
• Jag lärde känna ett oändligt trånande, brinnande begär att försona.
• Gå tillbaka, unge man, och försona
• Och det bara derför, att jag inte vill försona mig med min man
• Nästa dag bad den unga grevinnan sin svärmor, att hon skulle försona sig med mamsell Marie, men grevinnan ville inte.
• ett barn... om jag bara egde ett enda, skulle jag tacka Gud och försona mig med lifvet ; men nu, så tomt, så mörkt, så utan all poesi !

Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.

Mer om ordet