Synonym till Försona

Så kan Försona användas i en mening

• Det vore du, som skulle försona genom att godtgöra, men det kan
• Hon hade så svårt att försona sig med att de blivit stora
• I samma ögonblick, som modern begrep, att hon hade förgått sig, var hon beredd att gottgöra och försona.
• - Varje gång du stiger upp i predikstolen kommer du att tänka på detta, att du nekade att försona dej med henne.
• Det var hennes pris för att hon skulle övertala Karl-Artur att försona sej med modern.
• Du måste försona dej med henne !
• Men jag tror det ; och det brottet var så stort att vi behöfde vara två man att försona det.
• Ser ni, fröken, min arma förtryckta mor skickade mig till Upsala för att jag skulle bli prest och försona min fars synder.
• Men ingen av dem, som Karin hörde, kunde lära henne att försona sig med den straffdom, som Gud hade låtit komma över henne.
• Att sitta innespärrad i en bur, så klagar fången, o jag arma djur - däri ligger det oerhörda, som romantiken aldrig kan försona sig med !
• Han kunde inte riktigt försona sig med tanken att Angela väntade ett barn.
• Det behöver ju inte alls betyda, att du vill försona dej med mej också.
• Och så blev herr Tobiasson gammal ungkarl - för att försona sitt svek.
• Nästa dag bad den unga grevinnan sin svärmor, att hon skulle försona sig med mamsell Marie, men grevinnan ville inte.
• Det skulle försona mycket.

Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.

Mer om ordet