Synonym till Villrådig

Så kan Villrådig användas i en mening

• Betsy såg villrådig ut, visste inte hur hon skulle kunna lämna Gertrud.
• Den tilltänkta brudgummen såg villrådig ut, denna vansklighet hade han icke varit beredd på.
• - Det är --- hon var synbarligen villrådig hur hon skulle uttrycka sig, - det är en norsk författare.
• Häpen, villrådig, brådskande, steg Gjörtzen från golvet samt gick till fönstret och pekade nedåt torget.
• Skymningen låg över nejden, då hon, trött, villrådig och bävande, såg Ekö slott höja sitt torn över sjöns gråa yta.
• Då hon fick se, att det var en förolyckad, blev hon hon villrådig.
• Ingen människa syntes till, och han ställde sig villrådig i lä utmed väggen.
• Soldis blev villrådig.
• Under tiden gick såret upp på nytt, och blodet började sippra fram, droppe efter droppe ; Greta stod villrådig.
• Emellertid vände han, villrådig och underligt upphetsad.
• Arvid Stjärnblom kände sig lite villrådig...
• Patronen vände huvudet i alla riktningar, villrådig om var han skulle spotta.
• Då han skulle återvända till cellen, vacklade han, villrådig, tog ett steg mot referentbordet, men konstaplarna grepo honom i armen.
• En myckenhet allmoge var också samlad, men den stod längre bort, och det blev en stunds villrådig stillhet.
• Nu voro de alla kullkastade, och villrådig betraktade hon spillrorna.

Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.

Mer om ordet

Betydelse

Böjningar