Så kan Undrande användas i en mening
- sade han undrande.
- Då vände tant Mirjam ett par stora, oskyldigt undrande ögon mot mig, medan munnen elakt log.
- Ibland kom hon i dörren och såg undrande på honom, som stod vid elden och inte gick och lade sig.
- Sakta och högtidligt och undrande smög sig Tomas fram till koret, och där såg han Kaj-Kaj sitta i en bänk och gråta.
- " Hon har blivit undrande över den här stadsresan, som jag ska göra i morgon.
- Angela blinkade med ögonen och såg undrande på Petra.
- Då stannade Angela igen och såg undrande upp i hans allvarsamma ansikte, som ville hon i hans vemodiga ögon spana efter sanningen i hans ord.
- När hon gick över kyrkbacken, tyckte hon, att folk följde henne med undrande blickar.
- Gick sakta och tveksamt, obegripligt undrande fram till honom.
- Vad som fick mig riktigt undrande var behandlingen av artikelns enda faktauppgift ( använd av Melander i flera inlägg i olika tidningar ).
- Martin såg undrande ut.
- eftersade Angela undrande.
- - Nej, det finns ju ingenting att vara rädd för, sade hon till slut i undrande och lättad ton.
- Danne tittar undrande på honom.
- Hon stannade och såg på honom, undrande, nästan förskräckt.
- frågade hon, litet skrämd och undrande.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
