Så kan Spenslig användas i en mening
- Han var liten och spenslig, med smalt ansikte och spetsigt skägg under hakan.
- En spenslig David med skinande ögon och spända muskler !
- Han liknade i den gammaldags dräkten sin farfar, en liten spenslig och nervös person, som lidit av epilepsi om ock i lindrig grad.
- Nu tonade menuetten sirligt vek, och ut ur stallmörkret dansade en spenslig gossgestalt, händerna i sidorna, halsen lätt kråmad, hakan in.
- Han var blek-och spenslig och hade ett smalt litet ansikte med stora bruna ögon.
- Ja, Hans såg alltid sådan ut : liten, spenslig, melankolisk.
- Spegeln i badrummet återgav snart bilden av en kropp, som tycktes vara ung, smidig och spänstig, spenslig och mjuk.
- Tage såg en spenslig flicka med mycket ljust mjukt hår och alldeles svarta ögon.
- så spenslig och liten hade han gått omkring i livet, en skugga som icke tycktes behöva någon plats, men nu efter döden levde hans ande kvar.
- Det var en vacker, men spenslig och outvuxen gosse.
- Den första av dem var en liten, mycket spenslig och mycket blek, knappt nioårig gosse med rödaktigt hår och röda ögonlock.
- Vinden kom farande och svepte öm och het över hennes oskyddade kropp - så liten, så vit och spenslig.
- Han var mycket lång och mycket spenslig ; det föreföll så lustigt att med ens bli en typ för nordmannakraft.
- Djin Kakumita var liten och spenslig till växten, med blankt svart hår och livliga och mycket välavvägda handrörelser.
- Liten och spenslig var han förut.
- Han var en spenslig karl, klen både i vikt och värde.
- En fin, spenslig liten mygga dansade sin graciösa och hetsande krigsdans kring hans huvud.
- Han hade en svart kostym på sig och vit halsduk och liknade en spenslig konfirmationspojke i sin nya sorgestass.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
