Så kan Mustascher användas i en mening
- Han var starkt solbränd och hade ett par små, koketta, kolsvarta mustascher, icke större än hans ögonbryn, på överläppen.
- När husets herre torkat steksåsen ur sina yviga röda mustascher hävde han sig tillbaka i stolen och utbrast :
- Efter portern steg sergeanten upp, strök sina mustascher i krokar, spottade djupt in i vänstra salongshörnet, och betalade sin frukost.
- Han var en liten smärt man med ett mörkt ansikte och ett par små koketta mustascher.
- Han har ett strävt ansikte med stora mustascher, vasst pipskägg och skarp näsa.
- Ett par tjocka, gulbleka mustascher väller ner över hans sorgbundna mun.
- Mittpå golvet i det soliga rummet stod en gammal herre med blå glasögon, långt hår och grå, hängande mustascher.
- ( vrider sina mustascher med belåten min, sneglar åt sidodörrarne ).
- Handelsmannen var lång och mager med sträva röda mustascher.
- Över detta godmodiga unga ansikte med sina stora mustascher och sina vänliga ögon hade det lagt sig ett innerligt deltagande.
- Du skall få se honom ; han har mörka mustascher och pipskägg, blå stora ögon, den vackraste.
- — Han hade så små, små söta mustascher, och såg ut som en persika på kindbenet ; det var så mjukt och skärt, så man ville bita i det !
- Mest var det bilder av ansikten, damer med stela frisyrer och väldiga hattar och herrar med mustascher som var smala i spetsarna och uppåtvridna.
- Han vred upp sina mustascher och skakade det svarta artisthåret, som stod likt en mörk sky över hans huvud.
- - Kom hit, sade Ida, så skall jag sota mustascher på dig.
- Att ingen Zeyton vistas där, vill jag nästan svärja på vid mina tillkommande mustascher.
- När han blivit uppburen på stranden, stannade Oxehufvud framför honom, lång och smal, med högröda kinder och svarta mustascher.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
