Synonym till Klokhet

Så kan Klokhet användas i en mening

• Han insåg varsamheten härav, och hennes klokhet att icke fördjupa sig i samtal med en obekant.
• Nå ja, fortsatte Siv, illa berörd av doktorns leende, får jag troJac, så ska den där dottern vara ett under av skönhet och klokhet.
• Karaktären hos ett släkte, som bär död och enslig klokhet uti sig, är att förgås, ehuru det på varje enskild punkt ser ut som det segrade.
• Inför den himmelska visdomen är endast jordisk klokhet, blott och bar, en galenskap.
• Jag underskattar inte din omtänksamhet och klokhet, och jag tror nog att du kommer att ordna det sa att det går bra.
• Om jag nu själv föregick dem med dåliga exempel, hur skulle jag då kunna begära mer klokhet av dem än av mig själv ?
• Snart förstår man hur mycket klokhet detta innehåller.
• Dock vill jag hava sagt, att min åsikt beträffande din förmåga och klokhet på intet sätt förändrats till det bättre.
• Han fick också en hustru, som dugde : hon var allmänt känd för sin klokhet.
• Hon var klok och i sin klokhet-som det tycktes-utan beräkning, osjälvisk.
• Åtminstone gjorde hans ansikte intryck av ökad klokhet och försiktighet.
• Gossen förde handen till hjärtat med en viss brådmogen klokhet och sirlighet och gick ett par steg framåt mot släden.
• Tidens nöd var stor och mycket elände fanns, som klokhet och godhet kunde hjälpa bättre, än guld och makt skulle ha förmått.
• De beslöt, att det landskapet, som kunde visa, att det ägde mest klokhet och duglighet, skulle få kungen och huvudstaden.

Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.

Mer om ordet