Så kan Häpna användas i en mening
- De andra sågo häpna på henne.
- Men han skulle nog häpna, om han visste hur litet han betyder.
- — Folk brukar bli häpna eller bara njuta, känslan av änglakör eller något sakralt, berättar Jon Loxbo stolt.
- Juristen och vittnena stirrade grinande och häpna på den ömma gruppen.
- En så enkel och naturlig handling som att man slår sig ned vid ett väl dukat bord och förser sig, väcker hans häpna förundran.
- Det ser ut, som om detta gjorde dem häpna de stå stilla, de jubla, de rådslå... och så i färd på nytt !
- De drogo slg if rån varandra och sågo häpna på varandra.
- De var en smula häpna över att sjön var så bred.
- Häpna och tysta gick de sakta framåt, klev med försiktiga steg över vägen, och deras långa skuggor hoppade efter dem med väldiga rörelser.
- De såg allt liksom litet häpna ut i begravningsföljet, när han kom, men nu var han så van vid att folk blev överraskade av hans nedlåtenhet.
- Runt omkring sig hade han redan en hel krets av råttor, som häpna och tjusade lyssnade till honom, och flera kom till för varje ögonblick.
- I sällskap med hungern, deras vardagsgäst, hade de varit förtroliga, hurtiga, oblyga : nu, framför all denna mat, stod de häpna och litet stela.
- Först för den udda bollbanan efter brassens räddning och sedan för en miss, vilket fick de internationella kommentatorerna att häpna :
- Det var utfört med en ärlighet och duktighet att häpna över.
- Där stod de igen och gapade, tunga och häpna.
- Någon gång kunde det hända, då vi sutto och talade i skymningen, att vi tystnade och häpna tittade på varandra.
- – Jag kan inte tro att det är sant, säger den häpna Aronsson Elfman i ORF:s sändning.
- Det var skaparkraften hos allt detta groende och sprittande, som kom mig att häpna.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
