Synonym till Godmodig

Så kan Godmodig användas i en mening

• Men herr Gawenstein förklarade, mild och godmodig, fin och finurlig, sitt uttryck.
• Han hade ett skärt och fylligt ansikte och en godmodig, liknöjd stämma.
• ( undersätsig, axelbred, tvärsäker, groft skämt­ sam, men godmodig, talar hest och myndigt ).
• Han var rättfram och godmodig, som så många av hans klass, och det låg en trygg humor över allt vad han sade.
• Kaptenen, så godmodig han var, tycktes besvärad av detta fjäsk, men ville likväl ej göra baronerna emot, utan ropade på en av sitt folk.
• Hustrun var fet och godmodig, men med ett överraskande häftigt humör som ibland utan orsak tycktes spruta ut över hemmet.
• Jag har nog kunnat både hugga och knacka i rätta stunden, men i själva verket har jag varit för godmodig och foglig.
• Hon hade en sådan godmodig liten dubbelhaka, och ögonen sågo på en gång vänliga och skalkaktiga ut.
• Genast förvandlades han och blev åter godmodig och trovärdig och saklig.
• Det de Lorcheska husets " vanvettiga lyx " beredde honom tvärtom en godmodig, mysande glädje.
• För övrigt liknade han Tor :, ' han var godmodig och blid till lynnet men i sin vrede var han förfärlig. "
• Han var tjock som en tunna, rödmosig, glad och godmodig.
• Det var inte så säkert, att han var så där mild och godmodig, som han hade visat sig i deras stuga.
• Han såg eljes godmodig ut, med ett par plirande och pigga ögon under en jämnklippt lugg.
• De ömsom hånade och förmanade, och fastän svågern egentligen var en godmodig man, blev han dock stundom vred.

Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.

Mer om ordet

Betydelse

Böjningar

Exempel på användning