Synonym till Blid

Så kan Blid användas i en mening

• Blid och älskvärd gled hon fram till de tre förstummade herrarna, skakade hand, önskade dem välkomna-
• Hon var så blid, så skygg.
• En blid skymning lägrade sig över rummet.
• Då kom det ett ljust lugn över herr Svantepolks många vissna rynkor och skrynklor, en blid, men fast manlighet.
• Därpå fästmannen i fundersam, blid, oskuldsfull ton :
• ' Ja, nog blir det ett nöje, därom är jag säker ', återtog min patronessa i lika blid ton, ' men så blir det allt en smula besvär också.
• - Anna är inte hemma, och jag tror knappt, att hon kommer hem förrän dager, svarade rösten i blid ton och fönstret stängdes.
• Solen lyser varm och blid, härlig just är sommarns tid, den är bra, fallera falleralala.
• - Ni finner mig besynnerlig, sade hon med plötsligt blid röst.
• Hon var strålande, älskvärd, leende, inställsam, blid, falsk och förtjusande.
• En blid och sentimental måne mellan björkar vid kanten av en sjö...
• Ännu för tio år sedan hade fru de Lorche varit en glad, blid, vekhjärtad liten varelse.
• Hur det nu förhöll sig med den saken, så såg hon mer blid och god ut, än hon hade gjort på länge.
• Han vände sig om, och det var ingen blid blick han gav henne.
• Väderleken var så blid och lämpelig för de späda växterna, at ej en enda fråst-natt i hela denna Månaden budit til at förftöra dem.
• Och han var alltid blid och vänlig.

Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.

Mer om ordet

Betydelse

Böjningar