Så kan Förunderligt användas i en mening
- Det var ett stort fotografi av honom och förunderligt väl likt.
- Det är en förunderligt plågsam ting att vilja.
- Ty det piggar upp er förunderligt, neka inte till det.
- Allt var förunderligt - här var luften så lätt att andas, här var bestämt himmelen.
- Hur förunderligt !
- Där låg trädgården så förunderligt fager, att han måste stanna och dra efter andan.
- Det var förunderligt att se hur han i alla fall lyckades hålla sig kvar, hängande vid branten av syndens och den eviga dödens avgrund.
- Hon kände sig så förunderligt fri och glad var gång vagnen rullade bort.
- Men den lilla handen som lekte med hans under duken hade en förunderligt lugnande och styrkande inverkan.
- Ansiktet var rörligt, levande på ett förunderligt sätt.
- Ja, ja, det är förunderligt, att du kan leva.
- Hvad det käns förunderligt att hålla en hand i sin — en hand, som inte med förakt stöter bort.
- - Tokiga ideer, drolerier, cherie, men som bli ett gammalt hjärta förunderligt, förunderligt kära !
- Han hade vant sig att leva för stunden, och i det var han förunderligt lik Johan.
- Vacker och hemsk, förunderligt nätt svarvad, lätt och gracil.
- - Förunderligt !
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
