Synonym till Förlåta

Så kan Förlåta användas i en mening

• Men om du knystar ett enda ord så kommer vi aldrig att förlåta dig.
• Nå — då — då kan du ju förlåta dig sjelf — så är den saken hjelpt.
• Men han har fått ångra detta steg — han har fått lära sig att det fins kvinnor, som aldrig förlåta sådant.
• Ack, nu förstår jag allt, och det återstår mig endast att på det ödmjukaste be ’ herr borg­mästaren förlåta min kortsynthet.
• Må du glömma som jag har glömt, förlåta, som jag förlåtit.
• Det här är en fruktansvärd tragedi som inte går att förlåta, säger 27-årige Pavlo Pryzjehodskyj till nyhetsbyrån Reuters.
• Du torde förlåta mig, om jag säger, att intet i världen kan avhålla mig därifrån.
• Hon skulle aldrig förlåta mig.
• " Varför skulle hon inte förlåta mig, då hon förlät den där Stig ? "
• – Det jag har gjort är farligt och går inte att förlåta, skriver han.
• Den blödande, den feberyre, den svårt smärtpåverkade skulle aldrig förlåta oss något annat.
• Julie såg ut som om hon ej hade lust att förlåta denna anmärkning.
• Jag ber er hjertligt förlåta min klumpighet men...
• Hur kan du begära, att jag skall älska honom nu och förlåta honom ?
• Jag ber er förlåta, men öfverrask­ningen — förvåningen...
• Den lumpna småsjälsmoral, som inte kan förlåta ett fel­steg och inte tro på en upprättelse — den fins inte till för dig.
• - Och bad mig förlåta dig !
• Kurt däremot kunde inte förlåta sig själv.

Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.

Mer om ordet

Betydelse

Böjningar