Synonym till Förlåta

Så kan Förlåta användas i en mening

• - Roger - det är du och icke jag, som har att förlåta !
• " Varför skulle hon inte förlåta mig, då hon förlät den där Stig ? "
• Skall kanske förlåta mig en gång...
• Kan du förlåta mig ?
• De hade då besparat både mig och dem chikan ; och det är nog den, som pro­fessorskan Hillner ännu i dag inte kan förlåta mig.
• - Förlåta ?
• – Det här kommer vi aldrig förlåta ryssarna för, säger Vlad som dagligen stoppar lemlästade kroppar i likpåsarna.
• Jag ber er förlåta, men öfverrask­ningen — förvåningen...
• Baron Adrian kan inte förlåta, aK man har ryckt ur hans händer den hämnd, som han ville utkräva.
• Men om det legat en gång till så mycket välmening till grund, skulle hon ändå aldrig förlåta honom.
• Den där utvägen som en skald rekommenderat att förlåta oss själva och varda marterna loss- det är fegt och meningslöst sludder.
• - Du får väl förlåta, att jag tog miste ett ögonblick och trodde, att du hade slagits med Hellgum.
• - Du måste förlåta mig, sade han.
• Det får du förlåta mig.
• Skall någon förlåta mig ?
• Måtte jag en gång kunna förlåta dig all din hårdhet, Elin !
• - Om jag hade gjort detsamma mot dig som mot Gertrud, skulle du då förlåta mig ?
• Herren... Sådana trotsare förlåta till och med människorna !

Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.

Mer om ordet

Betydelse

Böjningar