Så kan Farit användas i en mening
- - Du borde aldrig farit från Sverige, sade Sven.
- Men just då när Tage Ehrencreutz böjt sig fram mot Angela, hade det blixtsnabbt farit genom Petras huvud :
- Sedan hade han farit utomlands.
- Han kunde inte förstå varför han hade farit fram på det sättet.
- Som en drummel hade han farit sin kos, och som en drummel hade han kommit igen.
- Hör du, ska vi ta och stanna här uppe, tills den elaka gumman farit sin väg ?
- Då började svenskarna samma sång, som de hade sjungit, när de hade farit bort från sitt land.
- Du har farit illa.
- Nejden fylldes av ett underligt ljud ; det lät som om en vagn med järnstänger farit fram på en illa stenlagd gata över besvärjarnes huvuden.
- Vi har farit omkring i stormen hela dagen, och det vore allt gott att få stanna här i natt.
- - Jag förstod inte vad jag hade gjort, förrän jag fick veta, att Gertrud hade smugit sig bort från föräldrarna och farit till Jerusalem.
- Alla hade de farit till John Blunds land.
- Nils hade farit till staden, Lars höll på och ryktade och gav icke ord ifrån sig under arbetet.
- Det ska ni snart få veta, hade då de svarat, som hade farit uppåt och neråt landet många gånger.
- Nu har höststormen farit fram över naturen, allt ligger svart och naket.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
