Så kan Förunderligt användas i en mening
- Och samtidigt kunde han inte hjälpa att han tyckte hon verkade så förunderligt oskyldig och mitt i sin tillgjordhet naturlig.
- Hur förunderligt !
- - Nej, det är tungt, det är förunderligt tungt !
- Så förunderligt !
- Men alltsom hon gick längre uppåt berget, tyckte hon, att det blev förunderligt ljust inom henne.
- Allt var förunderligt - här var luften så lätt att andas, här var bestämt himmelen.
- Han var förunderligt trivsam att se på, liten och lätt, finurlig och nätt.
- Där låg trädgården så förunderligt fager, att han måste stanna och dra efter andan.
- Det heliga hatet och den uppoffrande kärleken skapade motsatserna i hennes karaktär, fastän hatet och kärleken förunderligt gledo samman.
- Det är förunderligt tyst vid deras bord.
- Han hade vant sig att leva för stunden, och i det var han förunderligt lik Johan.
- Vacker och hemsk, förunderligt nätt svarvad, lätt och gracil.
- Det var ett stort fotografi av honom och förunderligt väl likt.
- - Förunderligt !
- Det är förunderligt med torsdagsnätterna, som envar vet.
- Men den lilla handen som lekte med hans under duken hade en förunderligt lugnande och styrkande inverkan.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
