Synonym till Blänka

Så kan Blänka användas i en mening

• Mirjams smala ögon, som drogo och lockade, tycktes mig plötsligt blänka från ett hörn.
• Tusen krusiga små vågor kommo vikens vatten att blänka.
• Det gamla guldet kan ännu blänka.
• Hans ansikte lyser vitt, och ögonen blänka.
• Sa kan man gå i fattigdom och plötsligt mitt i gråa mossan se silvret blänka fram och försvinna igen.
• Fönsterraderna blänka med vita gardiner, alla knutar och foder äro mörkt blågrå som band av stål kring hela den förnäma ålderdomligheten.
• De bodde i våningar, vilkas fönster jag kanske ibland sett blänka.
• I detsamma hörde pojken, att något knäppte till tätt bredvid dem, och han såg en blank bössmynning blänka på ett par stegs avstånd.
• Stjärnor och måne blänka.
• I småskogen såg jag någonting ljust blänka, det ljusgula innanredet av en landå.
• Det vita som skulle blänka mellan hattbrättet och kappkragen fanns icke.
• Deras huvuden höja sig, de kluvna tungorna sträckas ut, gifttänderna blänka !
• De hade ett uttryck av godhet, men kunde ibland blänka till, som om ett ljus brunnit med orolig låga innanför dem.
• Strax började spegelglaset under hålen och revorna i mattan att blänka i rött och guld.
• Och jag såg ett sken blänka på de elektriska trådarna i luften : det var, som om en stjärna fallit ned på dem.

Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.

Mer om ordet

Betydelse

Böjningar

Exempel på användning