Synonym till Blänka

Så kan Blänka användas i en mening

• Stjärnor och måne blänka.
• Det gamla guldet kan ännu blänka.
• I detsamma hörde pojken, att något knäppte till tätt bredvid dem, och han såg en blank bössmynning blänka på ett par stegs avstånd.
• Tusen krusiga små vågor kommo vikens vatten att blänka.
• Han låter i detsamma sin mässingsbeslagna kniv med slida blänka i eldskenet.
• I småskogen såg jag någonting ljust blänka, det ljusgula innanredet av en landå.
• Och jag såg ett sken blänka på de elektriska trådarna i luften : det var, som om en stjärna fallit ned på dem.
• Blixtlikt upplyser det detta allvarliga, nästan bistra ansikte, kring mun och ögon bildas otaliga smilande rynkor, och tänderna blänka vita.
• Sa kan man gå i fattigdom och plötsligt mitt i gråa mossan se silvret blänka fram och försvinna igen.
• Mirjams smala ögon, som drogo och lockade, tycktes mig plötsligt blänka från ett hörn.
• Medan jag sprang, mindes jag dunkelt ett vatten jag sett blänka om kvällarna, fyllt av glittrande ljus från gatlyktorna.
• Det vita som skulle blänka mellan hattbrättet och kappkragen fanns icke.
• I förmiddagens skarpa solsken blänka fjädrarnas metallfärger.
• Genom fönstret såg jag en fyr blänka.

Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.

Mer om ordet

Betydelse

Böjningar

Exempel på användning