Synonym till Blänka

Så kan Blänka användas i en mening

• Mirjams smala ögon, som drogo och lockade, tycktes mig plötsligt blänka från ett hörn.
• Stjärnor och måne blänka.
• Tusen krusiga små vågor kommo vikens vatten att blänka.
• Fönsterraderna blänka med vita gardiner, alla knutar och foder äro mörkt blågrå som band av stål kring hela den förnäma ålderdomligheten.
• Han låter i detsamma sin mässingsbeslagna kniv med slida blänka i eldskenet.
• Vi hava samlat de allra små sötaste stenar på Kronberget, som blänka i alla färger, och jag har fått veta namn på dem allihopa !
• Jag ser visselpipor blänka lite varstans.
• De hade ett uttryck av godhet, men kunde ibland blänka till, som om ett ljus brunnit med orolig låga innanför dem.
• Sa kan man gå i fattigdom och plötsligt mitt i gråa mossan se silvret blänka fram och försvinna igen.
• Hans ansikte lyser vitt, och ögonen blänka.
• Deras huvuden höja sig, de kluvna tungorna sträckas ut, gifttänderna blänka !
• I förmiddagens skarpa solsken blänka fjädrarnas metallfärger.
• Medan jag sprang, mindes jag dunkelt ett vatten jag sett blänka om kvällarna, fyllt av glittrande ljus från gatlyktorna.
• Blixtlikt upplyser det detta allvarliga, nästan bistra ansikte, kring mun och ögon bildas otaliga smilande rynkor, och tänderna blänka vita.
• Och jag såg ett sken blänka på de elektriska trådarna i luften : det var, som om en stjärna fallit ned på dem.
• De bodde i våningar, vilkas fönster jag kanske ibland sett blänka.
• Det vita som skulle blänka mellan hattbrättet och kappkragen fanns icke.

Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.

Mer om ordet

Betydelse

Böjningar

Exempel på användning