Synonym till Barnslig

Så kan Barnslig användas i en mening

• Nej, men så barnslig ; visst är jag säker på det, när han var ensam
• Emellertid gäller det här i livet att hålla god min, vara fräck och kavat och något cynisk i sin manliga själ-hur barnslig den än må vara.
• Du är tjugu år, min unge, och då får man inte längre vara så barnslig att du tror att hela världen rör sig kring SannaSanna.
• Hon talade i vredesmod — hon är barnslig och oförståndig...
• Dels var hon rädd att misshaga Pål genom att vara för tillmötesgående, dels hyste hon en barnslig fruktan för Börje.
• Naturen har ofta givit oss, oroliga själar, som ständigt speja och lyssna, en hemlig källa av sprudlande barnslig naivitet.
• Hon var barnslig och hade alltid längtat efter att få komma sig upp.
• Du är barnslig, gosse.
• Min lilla älskling, inte kan du vara så barnslig.
• Och hur bräcklig och barnslig hon än kunde te sig, kände hon, att hon själv skulle kunna giva prov på samma karaktärsstyrka.
• Han satt och såg på mig med en barnslig nyfikenhet.
• Barnslig ?
• Han är lite barnslig när det gäller sådant.
• Nu, när hon vuxit i denna brådmogenhet, verkade hon barnslig, rentav litet dum.
• Käre Harald, du tror väl inte, att jag är nog barnslig att känna mig på minsta sätt sårad af att din hustru inte kom hem i afton ?
• Nathalie får honom att känna sig barnslig och osäker.

Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.

Mer om ordet

Betydelse

Böjningar

Exempel på användning