Synonym till Barnslig

Så kan Barnslig användas i en mening

• Hon var barnslig och hade alltid längtat efter att få komma sig upp.
• Hon betraktade den fyrtiofemåriga Lilian som en barnslig varelse, fastän hon var nästan på dagen lika gammal som fröken Alexandra själv.
• - Det är inte något hugskott, sade hon utan att se upp ; farbror vet att jag inte är så barnslig, som jag kan se ut ibland.
• Han snyftade till eller kanske endast harklade sig ; ty han tillade lugnt men med barnslig förvåning :
• – Eftersom mina peggar har reklam från vårt lag i LIV Golf så kastade jag en peg på marken som en liten barnslig kul markering.
• Nu, när hon vuxit i denna brådmogenhet, verkade hon barnslig, rentav litet dum.
• – Den är enkel, glad och nästan lite barnslig.
• Han satt och såg på mig med en barnslig nyfikenhet.
• Dels var hon rädd att misshaga Pål genom att vara för tillmötesgående, dels hyste hon en barnslig fruktan för Börje.
• Nej, men så barnslig ; visst är jag säker på det, när han var ensam
• Han är fasligt barnslig till att vara aderton år, — nästan värre än jag.
• Ja, han hade kanske bett en liten barnslig bön där vid sin mors säng.
• Nathalie får honom att känna sig barnslig och osäker.
• Käre Harald, du tror väl inte, att jag är nog barnslig att känna mig på minsta sätt sårad af att din hustru inte kom hem i afton ?

Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.

Mer om ordet

Betydelse

Böjningar

Exempel på användning