Synonym till Barnslig

Så kan Barnslig användas i en mening

• viskade Gabriele, med ett hänryckt, av barnslig fröjd strålande ögonkast på Montmorency.
• Det befängda tilltaget väcker alla pojkaktiga förstörelseinstinkter, all barnslig pajasambition.
• Barnslig ?
• Hon gjorde sig så mjuk, så barnslig i hans armar.
• Min lilla älskling, inte kan du vara så barnslig.
• Han snyftade till eller kanske endast harklade sig ; ty han tillade lugnt men med barnslig förvåning :
• Ni är nog mera barnslig än cynisk.
• Nu får du inte vara barnslig, min lilla Ebba, utan komma ihåg din ställning.
• Vad hon var barnslig ännu !
• Överläppen var alldeles slätrakad och fjunlös och såg helt barnslig ut.
• - Det är inte något hugskott, sade hon utan att se upp ; farbror vet att jag inte är så barnslig, som jag kan se ut ibland.
• Han är fasligt barnslig till att vara aderton år, — nästan värre än jag.
• Du är tjugu år, min unge, och då får man inte längre vara så barnslig att du tror att hela världen rör sig kring SannaSanna.
• Enligt fru Ingeborgs förmenande var fästmannen en godhjärtad, vek, försynt slarver, en snäll gosse-kanske lite väl barnslig.
• Han är lite barnslig när det gäller sådant.
• När han kom tillbaka, slickade kan sig med barnslig förtjusning om munnen, som om han druckit ur skvättarna.
• Den fina, rena och ljusa vägen ut i livet var för alltid försvunnen som en barnslig dröm.
• Var nu inte barnslig, kära Nora.

Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.

Mer om ordet

Betydelse

Böjningar

Exempel på användning