Synonym till Anförtro

Så kan Anförtro användas i en mening

• ' Jag vet inte om du är så hemma i konsten, att jag kan anförtro dig att ta vid där jag slutar ', svarade han.
• Min far brukade ibland anförtro mig, att min mor tagit honom mot hans vilja, men att han fördragit henne med tålamod för sina synders skull.
• Detta arbete bedömdes lämpligt att anförtro T.M.. Platsautomaterna är en slags enklare datorer som bl.a.
• Sedan dess hade hon sett upp till mig, och det var därför hon nu hade fått mod att anförtro sig åt mig.
• Han skulle bli tvungen att anförtro sig åt mig.
• Får jag anförtro dig min lilla dotter på en stund, söta Euphrosyne ?
• Att anförtro sådant åt posten hade varit vansinne.
• Det skulle väl ha varit den sista, som hon hade velat anförtro sina funderingar.
• Hellre vill jag dock anförtro mina tillhörigheter åt mörka jorden, där jag själv snart skall ned, än åt snikna plundrare.
• jag kan icke anförtro papperet en tusendedel av allt vad jag har att säga dig.
• Brukar jag anförtro dig kärlekshistorier ?
• Med ett förnöjt småskratt brukade fången anförtro vaktkonstapeln, att han var ensam så att nu var det ingen fara längre !
• Jag vill anförtro mig åt dig, min barndomsvän !
• För kvinnorna var hon inte rädd, men hon såg ingen enda, som hon kunde anförtro sitt barn.
• och att hon inte anser sig kunna fritt anförtro sig åt henne.
• .-Jag rådde henne att anförtro sig åt sin mor : så talar hon med pappa, och så blir det bröllop.
• Någon gång kunde han smyga bort till Börje och anförtro honom en viskad anmärkning.
• Det är ett ofantligt svårt uppdrag och visst är det väl samvetslöst av mig att anförtro det åt dig-bara en pojke.

Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.

Mer om ordet

Betydelse

Böjningar

Exempel på användning