Så kan övermåttan användas i en mening
- Då Ingmar hörde hennes röst, blev han övermåttan glad.
- Tullförvaltaren är visst en övermåttan hederlig och präktig man, men du är icke hos de dina : staden är icke det lilla fiskläget.
- Och alla läto de denna andra värld, den, som intet mänskligt öga kunde se, skimra övermåttan härligt.
- Men de krusade henne övermåttan.
- Allt började nu gå så fort, att abbot Hans inte hann att tänka på vilket övermåttan stort under det var, som skedde.
- Jag anser för min människoplikt, att handla så ; och det har lyckats övermåttan, jag säger alldeles över förmodan. "
- Henne hade han varit övermåttan kär i, hon hade också varit det av barnen, som mest liknat honom.
- Misstag, mina barn-han stupade därför att jag var övermåttan feg.
- Vet ni vad-jag hade i min gröna ungdom en kamrat - en präktig fyr-stark, smidig, modig, djärv-övermåttan djärv-och han störtade-
- Han fann liknelsen så övermåttan komisk, när han såg på den tjocke patronen.
- Han hade i alla fall övermåttan roligt däråt själv.
- Snart blev herr Abrahams girighet så övermåttan stor, att det icke var redsel med honom.
- Den gode mästarens fromma målning hade nog synts mången övermåttan ljuvlig, och mycken helig rörelse hade den väckt.
- Övermåttan nyttigt i arbetet men betänkligt på fristunderna.
- Det gjorde aldrig något gott intryck på henne, när Pål berömde Börje så övermåttan.
- Det är en övermåttan käck och lustig melodi.
- - Prästen där uppe tänker, säger Gösta eftersinnande, att han vill bli en rik man, en övermåttan rik man.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
