Så kan ömt användas i en mening
- Anna lägger bort sin söm, går bort till Viktor och lägger sina armar ömt om hans hals. )
- Med ett förälskat småleende betraktade gubben Frasse och smekte stundom ömt hans hand.
- Men grevinnan log, tog henne i famn, kysste ömt bort hennes tå rar, och sade : mitt barn !
- ( Ömt )
- Sådana små liv, säger han ömt.
- Med den behagfullaste rörelse vinkade hon mig till sig, klappade mig på kinden och suckade ganska ömt.
- " Så sörj då icke, att vi i Vaucluse förlorade en hel dag av vår resa, " sade hon ömt, nästan skälmskt leende.
- Vi hålla ömt av henne och hoppas att med tiden vinna hennes förtroende och kunna bidraga att göra henne lyckligare. "
- ( ömt ).
- ( ömt ).
- Han frågade mycket ömt efter hennes tillstånd.
- - Min lilla flicka, mumlade hon ömt, så du ser ut !
- Min lilla tös, säger han ömt.
- Hon dammade ömt möblerna, stannade ett tag och kastade en blick bort mot Stanny och fortsatte igen.
- När hans blick föll på hustrun, lyste han upp i ett svagt, halvt ömt, halvt maliciöst leende.
- frågade han ömt.
- Mamma sitter på sängkanten och stryker mig ömt över håret.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.