Så kan ödet användas i en mening
- De väl ombonade hemmens dörrar : dem går det ödet varsamt förbi.
- Varföre anklaga ödet då ?
- Mot ödet kan ingen strida.
- Hvad ödet brukar förunna den fattigaste stackare, har det nekat mig.
- Med så brunblåa trådar hade ödet uppränt sin väv i dessa händelser, att Alphonse Angely icke hann tillbaka till striden.
- Farväl, min herre, och hälsa vår värd, ifall ödet skulle före er samman.
- Ja, och ett sådant att håret reste sig på hufvudet, och att jag ville spotta ödet i ansigtet.
- Ödet är ständigt över oss.
- Ödet ! ---
- Jag sökte lirka så smått på det tvärhuggna ödet och sade, att jag kunde komma efter till Wadköping eller söka henne, var helst hon fanns.
- Ödet är en god arrangör, när det vill något.
- Inför det allsmägtiga ödet är jag liten, inför olyckan ligger jag i stoftet, icke för dig !
- Det går inte att bestämma att det ska bli så, utan det här är ödet, säger han till Kulturnyheterna.
- Ja, nog har ödet bra galna infall ibland.
- Om döden istället varit utesluten och evigt kroppsligt liv det oundvikliga ödet, skulle vi då istället känt skräck för det senare ? «
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
