Synonym till ängslig

Så kan ängslig användas i en mening

• Men Nils Holgersson hade blivit så ängslig, när han hörde, att solen skuile jagas bort från Lappland, att han hade vaknat med ett skrik.
• Jag var så ängslig, att du bara skulle trycka din mun mot min panna som då sist och sedan börja gå igen.
• Det kan knappt förvåna att deras verksamhet tidtals gör boskapen ängslig, så att den ropar : släck solen, släck för satan släck !
• Jag blir ängslig när jag tänker på den färd, jag där skall föra.
• Detta svar gjorde Kiss ängslig till mods.
• Hon har haft feber i natt och har ondt i halsen, och jag är så ängslig öfver det ansvar jag åtagit
• ( alltjämt något osäker, nästan ängslig ).
• Hon behövde inte vara ängslig.
• Då blev hon ängslig och kvävde sina suckar i kudden för att inte Petra skulle väckas.
• Men då Jacob mot sin vana icke bestred detta påstående utan snarare tycktes vilja instämma, blev hon ängslig.
• Men mest ängslig blev han, när han såg på deras fötter.
• Int är det första gången, men jag är liksom lite ängslig för ' et i alla fall.
• Hon kunde ju inte känna sig ängslig på ett ställe, där alla önskade hennes bästa och alla sökte hjälpa henne.
• Charlotte såg verkligen lite ängslig ut.
• Hans fråga lät nästan ängslig, som om han fruktat att jag skulle förneka det som han så blint trodde på.

Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.

Mer om ordet

Betydelse

Böjningar

Exempel på användning