Synonym till ängslig

Så kan ängslig användas i en mening

• Inte hade pojken kunnat bli så skrämd, om han inte varit skrämd och ängslig på förhand.
• Men hon var ängslig för att barnen skulle få reda på hur svårt hon hade det.
• Han blev alltmer ängslig och bad och besvor abbot Hans att vända om och inte frivilligt kasta sig i rövarhänder.
• Men Nils Holgersson hade blivit så ängslig, när han hörde, att solen skuile jagas bort från Lappland, att han hade vaknat med ett skrik.
• Angela var icke längre ängslig.
• ( ängslig )
• Jag blev ängslig och misstänksam, tyckte mig oupphörligt höra tissel och tassel omkring mig eller möta illvilligt skrattande ögon.
• När mor Stina kom fram till Ingmarsgården, stannade hon och såg ängslig ut.
• Karl, du gör mig ängslig.
• Han tog hastigt upp den, satte den i låset, stängde dörren, varvid han synbarligen var ängslig att göra något buller, och reglade den.
• Han blev både glad och ängslig, när han såg detta.
• Det kan knappt förvåna att deras verksamhet tidtals gör boskapen ängslig, så att den ropar : släck solen, släck för satan släck !
• Jag hade blivit ängslig, sa jag, och tänkt att det var bäst att titta efter.
• Därför var jag ängslig för att du skulle ge mig någon förbannad smörja.
• Hans fråga lät nästan ängslig, som om han fruktat att jag skulle förneka det som han så blint trodde på.
• Men var inte ängslig för mej, du !
• ( stiger upp, ängslig ).

Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.

Mer om ordet

Betydelse

Böjningar

Exempel på användning