Så kan Yrsa användas i en mening
- Men det gör ingenting, Yrsa-lill, bara jag har dig.
- Och hundarna älskar att leka och busa, säger Yrsa Franzén-Görnerup.
- - Jag skall skicka ned mjöd till er, svarade Valdemar, och skålar och fat och de präktigaste kläder åt Yrsa-lill.
- Yrsa-lill gjorde upp eld.
- - Ni vallhjon, ni fria människor, sade Valdemar med armen räckt åt Yrsa-lill, som låg på knä och blåste i glöden.
- - Kom nu, du lilla tjuvkulla, sade de och stötte Yrsa-lill i knävecken med spjutskaftet.
- Men jag har blivit en kristen man, Valdemar, Och Yrsa-lill...
- - Yrsa-lill ser på ditt mjuka gullhår, herre, sade han med en lång suck.
- ropade Yrsa-lill.
- Då gav hon buren ett hårt slag med käppen, så att Yrsa-lill spratt till och öppnade ögonen.
- Yrsa-lill hade blivit mer undersätsig, och i sin snygga och prydsamma vadmal hade hon ett tycke av välförsörjd borgarhustru.
- Han gned Yrsa-lill med snö och gav henne att dricka.
- Sitter jag ibland och gråter, när jag ensam rör strängarna, då är det for att jag hor Yrsa-lill vid båcken.
- Och hon skall heta Yrsa Härjandotter.
- - Du måste hjälpa mig, Yrsa-lill.
- Barnet är chef, säger Yrsa Franzén-Görnerup.
- Det var Yrsa-lill, vallkullan med de små fötterna, som voro röda om hälarna men vita ovanpå och på sidorna bruna som gammalt elfenben.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
