Så kan Yrsa användas i en mening
- Gistre kysste Yrsa-lill.
- Och hundarna älskar att leka och busa, säger Yrsa Franzén-Görnerup.
- Det var Yrsa-lill, vallkullan med de små fötterna, som voro röda om hälarna men vita ovanpå och på sidorna bruna som gammalt elfenben.
- Yrsa Franzén-Gärnerup jobbar som instruktör i Svenska service- och signalhundsförbundet.
- Du har tämt vilddjuret, Yrsa-lill, klippt klorna på lokatten och gjort björnen spak.
- Yrsa-lill hade blivit mer undersätsig, och i sin snygga och prydsamma vadmal hade hon ett tycke av välförsörjd borgarhustru.
- Men jag har blivit en kristen man, Valdemar, Och Yrsa-lill...
- Det var för att försöka glömma dig jag satt här med Yrsa-lill.
- Hans fromma löften och kärlekstankar voro för ett ögonblick sopade ur sinnet, och han glömde till och med att vakta över Yrsa-lill.
- Jag tycker om din solbränna, Yrsa-lill, och alla de tusen många små vassa barr i din tröja som sticka mig.
- frågade hon, ty det, som förvånade henne, var att Yrsa-lill satt med ögonen slutna.
- - Du måste hjälpa mig, Yrsa-lill.
- Den enda lön, lekaren begärde, var att ibland få sitta några timmar i Yrsa-lills närhet.
- - Jag skall skicka ned mjöd till er, svarade Valdemar, och skålar och fat och de präktigaste kläder åt Yrsa-lill.
- - Ni vallhjon, ni fria människor, sade Valdemar med armen räckt åt Yrsa-lill, som låg på knä och blåste i glöden.
- Yrsa, Yrsa-lill, du kan tala frimodigt till mig.
- Då tog jag det åt Yrsa-lill.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
