Så kan Viskning användas i en mening
- Då är det som om en viskning gick mellan dem, fastän endast ögonen talar, stora, oroliga, irrande eller stela av undran.
- Och till Arvid sade han med en viskning :
- Rösten hade sjunkit till en nästan ohörbar viskning, så rädd var hon att uttala dessa ord.
- Men när folket har hunnit hämta sig från sin förvåning, går det en hörbar viskning genom kyrkan :
- Tomas sträckte ut handen, som patron tog emot, och sade, det blev bara en viskning :
- Hon tyckte inte om herr Markurells viskning, som glödde av en
- frågade hon i en viskning.
- In i det tysta rummet tycktes aldrig en viskning na om Gustens skandaler.
- Översten sänkte rösten ytterligare, men hans viskning saknade inte eftertryck.
- Allt detta sades i viskningar : biskopen märkte ingenting, men gubben Rygelius vaknade, ty som bekant väcker en viskning snarare än tal.
- - Jag går, sade hon lågt i en rädd viskning.
- Men kronhjortarna upphörde att strida just i rätta ögonblicket, och genast gick en viskning från kulle till kulle : Nu kommer tranorna.
- Tage öppnade försiktigt den ena fönsterhalvan och bad Johan med en väsande viskning som borde hörts över hela gården att hoppa in.
- kungjorde hon i en hes viskning.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
