Synonym till Viska

Så kan Viska användas i en mening

• Och börjar viska istället.
• Han var en ande som dykt upp bredvid henne för att i hennes ora viska om livets korthet och alltings fåfänglighet.
• Träden skulle viska något till henne som hon inte skulle förstå, men det skulle ändå trösta henne.
• De kunde gärna stå där och viska, hon skulle ingenting säga.
• Men om hamnar och slussar, om gruvor och milor, om skutor och pråmar börja viska underliga ting ?
• Vänliga röster viska i mitt öra, vacker musik tonar på avstånd.
• Men hon hade ingen att viska till.
• Molnen som segla på himlen veta det bättre än vi, blommorna skulle också kunna viska det i ditt lilla öra, min Angelica.
• Och han hörde henne viska nästan utan ljud :
• Det började redan susa och viska från det ena trädtrollet till det andra.
• Kom då och sätt dig vid min säng, så att jag får viska något till dig, som jag vill be dig om.
• kunde hon då viska.
• Armar där sträckas dem, läppar där viska, viska och räckas dem ljuva och friska : " stjärnan från Betlehem leder ej bort, men hem ".
• Han ville viska till henne, att nu, när han visste hurdan hon var, nu vågade han.
• Då de kände igen Ingmar och Brita, började de viska, knuffa på varandra och peka.
• Hennes hjärta vill brista av förskräckelse, när hon ser den svarta hunden, när hon hör tjänarna viska om de svarta tjurarna.
• Och det förstår jag Och jag skulle kunna viska dig någonting i örat, lilla Hansen, saker, som skulle göra dig till en riktig hjälte.
• Det skulle bli en skandal, och folk i den lilla staden kunde börja viska.
• Nu lutade han sig över Herberts axel, som om han tänkte viska något till honom, men hejdade sig och tittade mot dörren.

Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.

Mer om ordet

Betydelse

Böjningar

Exempel på användning