Så kan Vinkar användas i en mening
- Och en Ambrose Hyacinthe anförtror åt ett förrädiskt pappersblad vinkar eller kanske hela berättelser om sina gärningar ?
- När jag passerar Staffan och Majsan lyfter jag handen och vinkar lite lagom nonchalant till dem.
- Det vinkar där uppe på kullens topp ; är det granen, som rör sina mörka grenar ?
- Den vinkar.
- Först några artiklar — så utnämningen — så några små vinkar — och så —
- Åh- då tittar han skyggt, da vinkar han och då viftar han med sina stora ögonlock, och sa här säjer han :
- Hon hade givit honom vinkar, som voro tydliga nog.
- När hon plötsligt får syn på honom reser hon sig hastigt och vinkar med båda armarna.
- Hon ler med jämna, vita tänder och vinkar till publiken.
- Ett högre Eden vinkar oss vid målet.
- Jag kisar mot solen och ser två personer som vinkar ivrigt.
- Molnet seglade just då över månen, och en bit av dess silverskiva stack upp ur det röda molnet likt en hand, som vinkar efter hjälp.
- Vinkar du mig ?
- - Det vinkar på kullens topp ; är det granen, som rör sina dunkla grenar ?
- Urmakaren står kvar och vinkar med sin näsduk.
- Jag hämtar min cykel och vinkar till Malte.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
