Så kan Verser användas i en mening
- Verser ? !
- Och bakom dem tyckte han sig skymta den obeslutsamme poetiske Gotthard, som skrev verser.
- — — Och så hänsyftade han på verser, som jag aldrig fått !
- Då kastade han sig ned och fortsatte att uttänka de verser, som han nästa morgon skulle rista i muren.
- Och hennes stackars verser, som en tid blevo mycket lästa, äro för länge sedan glömda.
- Här är papperet med järtecknet avritat, alldeles sådant som man såg det, och mer verser under.
- Att inte kunna läsa upp verser utantill och inte kunna... prata under timmen !
- På våra lungor, menar bror, men verser — välljudande som dessa, sjunga ju sitt eget lof.
- Som hon nu sitter där, får hon en bunt gamla verser under händerna.
- Sir du, Sofie, så vackra verser, Blomsterkvist ha ' skrivi ' åt mej till min namnsdag !
- Han skulle väl bara skratta åt sådana verser.
- Hon satte sig på en halmkärve, sjöng först igenom en psalm på bortåt en tjugu verser och läste därpå upp ett par kapitel ur bibeln.
- Slumpen ville att namnet Söderberg, som alltså inte stod under mina verser, i stället stod under en annans.
- – Det verkar vara ganska slumpmässigt utvalda verser.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.