Så kan Vänligt användas i en mening
- ( in ; går rakt fram och kysser honom, vänligt, öppet, gladt och intagande ).
- Vänligt smög hon sin arm under Hans '.
- ( hejdar sig ; vänligt ).
- Han vinkade åt dem : de stannade och frågade vänligt om han ville följa med.
- Länsmansfrun skakade hand med dem likaså vänligt, som när de hade kommit, och följde dem ut.
- ( Vänligt. )
- Hon föreställdes för värden och värdinnan, vilka hon många gånger sett på kyrkogården ; man log - medlidsamt, vänligt, uppmuntrande.
- En liten söt käringkrok kan ni hava hållit tillgodo i vänligt lag ; adjö bedoni ! "
- Han sade det vänligt övertalande, som om han vore en förskräcklig herre och hon ett litet barn.
- förmanade Trulsson faderligt och vänligt.
- Recke avböjde vänligt men bestämt.
- ( vänligt, men trött ).
- Den yngste nickade vänligt till henne och talade först.
- Herrn svarade ett vänligt nej och skulle gå upp i sitt ekipage som väntade, men Frasse tog honom i armen :
- Hans peruk gungade och han svor vänligt och gapskrattade och väsnades som hade hela slottet varit hans.
- - Gud är med oss överallt, påminde kolportören vänligt.
- Han försökte rentav smila vänligt och skämtade :
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
