Så kan Underligt användas i en mening
- Underligt nog.
- Och detta var icke underligt, ty Helena Ulvsax vakade ofta vid den sjukes säng, och hans ögon avspeglade då hennes anlete.
- Det kan väl icke heller vara så underligt : mycket har förändrat sig sedan vi sist träffades.
- Emellertid vände han, villrådig och underligt upphetsad.
- Och det var inte underligt, att Vår Herre blev bedrövad, när han såg det, fortfor lille Mats, i det han återtog sin berättelse.
- Det kändes underligt, tyckte han, att ta emot pengar av henne och aldrig kunna ha något själv.
- För första gången satt han där nu i vackert och underligt aprilvårväder.
- Det var ett underligt liktåg, som drog fram mellan lindarna.
- Så liten, men underligt bred över axlarna och med ett gammalt ansikte med liksom flyende ögon, som aldrig ville möta ens blick.
- Å, icke just det, men det är så underligt härute.
- Han hade ett underligt uttryck i ansiktet.
- Hon förstod nog, att ingen numera läste i de gamla biblarna med deras urmodiga språk, men det var dock bra underligt, att Karin ville sälja dem.
- Inte underligt då, om ens närmaste frågade vem det skulle bli.
- Underligt, underligt, mumlade Benbe.
- Flera av dem tänkte på hur underligt det var, att de nu åter kommo att fira julnatt i smedjan.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
