Så kan Underligt användas i en mening
- Underligt är det, att ditt svaga släkte kan undkomma så mycken förföljelse.
- Underligt vore det väl inte heller, om min fantasi hakade sig fast vid denna bild, så som Bo den sista tiden sjungit sin väns lov i mina öron.
- Men på en gång blev vildgässen underligt stilla och drog sig bort från honom.
- Icke underligt då, om greven ej rätt lider en kammartjänare med så skräpiga begrepp.
- Han uttryckte sig underligt ibland, och farmor trodde, att pojken hade retat honom.
- Nå, det är inte så underligt eftersom vi befinner oss på hans mark.
- Det är besynnerligt och underligt, överstinnan.
- Det var underligt... nu blixtrar det...
- Att hon i den situationen fick ett sent missfall ter sig inte alltför underligt.
- - Underligt om hon till sist skulle fastna för Ida, mumlade Agda tankfullt.
- Han log så underligt.
- Det var ett underligt besök hon gjorde mig häromdagen.
- Men knappt hade hon öppnat sin mun å de hade hört tocke underligt språk hon talte, förrn hon måste gå sin vag igen.
- - Var så goda, sade hon med en tunn röst, som klingade sprött gammal och underligt overklig.
- Och detta var icke underligt, ty Helena Ulvsax vakade ofta vid den sjukes säng, och hans ögon avspeglade då hennes anlete.
- Genom hans motvilja att se främmande människor hos mig hade jag kommit att leva ett underligt liv.
- Prosten vände sig då om och såg hästen in i ögonen liksom för att utforska varför den betedde sig så underligt.
- Det går runt för mig, och det är inte underligt.
- Det kan tyckas underligt att jag bekymrar mig om den saken, men det har sina goda skäl ; Gud och jag ha så många intressen gemensamma.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.