Så kan Underligt användas i en mening
- Ja, si frun är så klok, sa det är underligt.
- Och ändå kändes det så underligt, — det var som när mamma ibland visade mig, att jag gjort någonting orätt.
- Pelle tystnade, och hans korpsvarta ansikte fick ett underligt uttryck.
- Hon stirrade rätt på Jacob med underligt förvirrade ögon.
- Om man försöker pröva sina kunskaper genom att kommentera eller ifrågasätta något blir man underligt nog ofta uppfattad som ett hot.
- Förlåt, att jag blef häftig, men jag är inte mer än menniska, och om dessa åtta dagar bringat mig ur jemnvigten, vore det inte underligt.
- Så underligt !
- Frideborg tyckte det lät underligt att han sade " Petra ".
- Han drog emellertid en djup suck, ty han kände sig så underligt beklämd.
- Det är underligt att sitta och tänka sig tillbaka in i en stämning och en tankekrets från länge sedan gångna år.
- Stillheten omkring dem verkade så underligt stämningsrik - och så denna slöja över allting !
- Och underligt är det — nu när slumpen har fört mig i din närhet, — nu börjar jag tvifla på det, att det är möjligt göra om den leken.
- - Och är det inte underligt att min blindhet fört oss närmare varandra, sade Karl Anton.
- Det är minsann inte underligt, om en stackars människa blir ängslig ibland.
- Hon stod vid ladans knut och betraktade dem med ett underligt leende.
- Det såg underligt ut i hamnen i Redondo Beach i Kalifornien i USA på onsdagen.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
