Så kan Underligt användas i en mening
- - Är det inte underligt för er att nu igen vara hemma i Sverige ?
- Underligt, underligt, mumlade Benbe.
- Det är därför inte så underligt, om hon inte genast förstår att rätt bära sina första små pröfningar.
- Hennes ansikte blev så förstorat och underligt i den.
- Underligt med det lilla tecknet i hörnet.
- — Är det inte underligt ?
- Det var så nytt och underligt, att någon lyssnade till mig, att någon frågade vänligt och varsamt.
- Det rullade fram på landsvägen emot dem och stötte som ett underligt krocketklot emot grevens döende röst.
- Han bara drömmer så underligt om nätterna, och så går han och ser ut som om han kommit underfund med någon hemlighet.
- Det knep henne mitt i bröstet på ett underligt sätt.
- Men det är inte underligt, att ni aldrig har hört talas om den där kvarnen, för den har nästan aldrig varit i gång.
- sade Anton, som blivit mörk och underligt stämd.
- Mamsell finner mitt handlingssätt underligt, men det angår henne inte.
- Den är så underligt sammanvävd av det jag ägt och det jag saknar, av överflöd och av brist.
- Är det underligt, att det går en storm genom landet ?
- Tycker ni inte, det måste vara underligt att känna det så ?
- Ja ser du, det är lite underligt af mamma, för hon vet, att jag inte tål vid smördeg.
- Så kom han tillbaka, böjde sig ned och såg på mig med en underligt bekymrad min.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.