Så kan Underligt användas i en mening
- Det är böveln heller och inte underligt, att man magrar så hiskligt på resor för allt som skall styras med och ställas.
- Är det inte underligt, att allting mister sitt värde, så fort det upphör att vara gåva - till och med sanningen ?
- Det är underligt för mig i dag ; himlen går omkring med blåa skyar.
- - Det är underligt att ha ett lik i huset, när man ska supa, sade Olle till Karigo och älgjägaren Strid, som fraktat hem den döde.
- Men helt visst skulle det ha varit mer underligt, om inte den unga kvinnan hade funnit någon hjälp i sin nöd.
- Hon såg underligt förvriden ut under den stora säcken : en häxa som knogar på sitt byte av onda och listiga tankar.
- Så underligt ?
- Alldeles stilla med ett underligt leende på sina läppar.
- Hvad är det som är så underligt ?
- Det var ett underligt besök hon gjorde mig häromdagen.
- Med hänryckning, underligt skuggad av smärta, såg han mot öster, mot dagerkällan, över vilken blekröda skyar strimmade sig.
- Och om vi verkligen skulle vilja det, vore det väl så underligt, då det är första aftonen vi tillbringa i vårt hem ?
- Det är underligt, men det kännes som om ni skulle göra intrång, komma och marodera der vi ha slagits medan ni satt vid spisen !
- Efter en stund sade Albert milt, men underligt, liksom han uppvaknade ur någonting : säg mig, bästa, goda Sara !
- Där hon rörde sig i skenet från taklampan, som hade en kokett röd silkesskärm, liknade hon ett underligt främmande väsen.
- Någonting underligt var det i alla fall.
- Vid Prästbohyttan har det alltid gått underligt till, och den där masmästaren i gamla tider var en sån där karl.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
