Så kan Ulv användas i en mening
- När han slutligen såg upp, hade harpan tystnat och Ulv Ulvsson stod i dörren, barhuvad och med en båge i handen.
- Ulv Ulvsson är inte en så enfaldig man, att han mödar sig att gå till tinget och kära mot mig.
- Han bar ännu Ulv Ulvssons mantel, fast den nu var överstänkt med fläckar av mjöd och mungott.
- - Så ha vi inte stort mer att säga varann, Ulv Ulvsson.
- Liksom på trots valde han ofta sitt sovställe på ängen mitt framför Ulv Ulvssons gård.
- - Ulv Ulvsson lär nog mena, att jag lider rättvist, sade Folke Filbyter och sköt ifrån sig den orörda anrättningen.
- Och nu vänder jag mig till dig, Ulv Ulvsson, min fader och husbonde.
- - Du ser själv, kära fader Ulv, hur ivriga trälarna äro att få oss i brudhalmen.
- Där samlade sig slutligen alla ljusen omkring en död ekstam, och vid den blev Ulv Ulvsson fastbunden.
- Skulden är i så fall din, Ulv Ulvsson.
- Ulv Ulvsson släppte bågen och kom så nära, att de båda männen kunnat fatta i varandras bälten.
- När de slutligen voro på skogsstigen ovanför Folketuna, mötte de Ulv Ulvsson.
- Men hälsa Ulv Ulvsson, och kalla på mig, ifall det blir av nöden.
- Då böjde Ulv Ulvsson litet på huvudet och red åt sidan in mellan träden.
- Han hörde, att Ulv Ulvsson spelade harpa inne i stugan, och han lyddes och stannade med axeln stödd mot de utstående stockarna i knuten.
- - Ulv Ulvsson, tämj din dotter, ropade han.
- Julia och Julitta höllo på att bädda Ulv Ulvssons stora lucksäng med åkläde och fällar.
- Bönderna och Ulv Ulvsson hade till Inges mottagande berett ett präktigt mjöd, och karet var mycket stort.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
