Så kan Tysta munnen på användas i en mening
- Nu var det härjat av ålderdom, ögonen voro rinnande, munnen var infallen, och det stora, vita skägget hängde tovigt med gulnade spetsar.
- Men när de kommer in i klassrummet blir de tysta.
- Hon fasade därför, när hon satt där så ensam i den tysta natten.
- Mina tysta men oavbrutna omsorger stöttes ej mera ovänligt tillbaka.
- Och ändå ar hon lik en häst, en som aldrig känt en tygel i munnen.
- Munnen fylldes av varm rök som jag genast blåste ut.
- Hon kysste honom två gånger på munnen.
- Det tysta huset vid slätten höjde sig åter framför mig, och jag blickade in i min mors rum.
- Det var ännu tidigt och svalt, och jag nändes inte sätta bleckpipan till munnen.
- I den tysta våningen hördes ibland gamla Lovas steg, när hon gick och dukade bordet eller pysslade med annat.
- - Jag tycker inte om att ha herr Hammer till visavi, återtog hon med solfjädern för munnen.
- Gråa tysta fåglar mot en skimrande himmel och ett blått vatten.
- Munnen gapade dåsigt och fult.
- Låt oss ändå ha vår tysta överenskommelse.
- Kvinnan ska ha bundits fast i bostaden, fått ett skärp intryckt i munnen och en kniv mot halsen.
- Ett kraftigt slag över munnen, ifrån Görans breda hand, satte punkt för Serarpa-Anders ' invändningar.
- De sutto bägge tysta.
- Han böjde sig ner, slog armarna om Thea, och i sitt hjärtas oändliga tacksamhet och glädje kysste han den fula lilla människan mittpå munnen.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
