Synonym till Tyst

Så kan Tyst användas i en mening

• Men Rosita, som av en slump fått veta vem hennes mor var, tycks ha hållit obrottsligt tyst därmed.
• Far blir alldeles tyst av bedrövelse.
• Sådant folk kunde aldrig hålla tyst med något.
• " Tyst Ambrose ! "
• Tyst, tyst, börja inte igen !
• Men den senaste tiden har det varit tyst.
• Med en outsäglig bitterhet märkte Frasse, att allting åter blev tyst och lugnt, sedan man en tid frossat av hemska ord mot polisen.
• Erik väntade tills det blev helt tyst innan han vågade sig ner.
• Dit gick jag då in och stod länge tyst nere vid dörren.
• Jag gissar att du gissar att han... men tyst, tyst så länge.
• Sekreteraren stod några ögonblick tyst ; därpå yttrade han i en skamsen ton som om han själv skämts över sina upprepningar :
• Tyst, får vi höra hvad han skall heta !
• I samband med den ägde också en tyst minut rum.
• Tyst, hädare !
• Den i rött scharlakan klädde bödeln, med sitt breda svärd under armen, följde efter, tyst och dyster.
• Men de stodo där likväl i tyst glädje och fägring : de gjorde knappt något annat i världen, än speglade sig i vattnet.
• Två dagar höll han sig tyst, gjorde iakttagelser och fann att den vackra gruppen, Helena och Dioskurerna, den enda vackra i Wadköping, krossats.

Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.

Mer om ordet

Betydelse

Böjningar

Exempel på användning