Så kan Sällhet användas i en mening
- - Kan någon sällhet förliknas i ljuvhet med stulen fröjd ?
- Orsaken därtil kan blott vara en, den, att jag aldrig skulle förlika mig med höjden av min sällhet, emedan den icke är mitt eget verk.
- Hvilken sällhet skulle jag nu skatta högre, än att få sluta dig i min fadersfamn...
- O, slute aldrig denna sällhet !
- Jag trodde, att du älskade mig alltid, och att det var din sällhet att skåda mig.
- Algernon hade länge insett det, och det gjorde mycket för Emilias framtida sällhet.
- Ord talades ej, men dessa blickar, dessa leenden, fulla av kärlek och sällhet - o, huru mycket bättre äro de ej än ord !
- En svidande sällhet, en grym plåga, som ville förbränna henne.
- Jag badade i sällhet.
- Vem kan beskriva den scen av ren och innerlig sällhet, av
- Jag frågar mig om jag kunde bereda detta barn den sällhet, jag ville skänka det.
- Erland är lycklig med sin maka ; men hans sällhet är ej oblandad, och vilken jordisk lycka är väl det ?
- Vi tego en stund, och i mitt hjärta tillbad jag denna far, som så förstod att vårda deras sällhet, vil ka han givit livet.
- min hela livstids och en annan varelses sällhet skulle jag kunna köpa för denna lumpna penning.
- Länge stodo de unga älskande tysta och drucko ljus och frid och sällhet ur varandras klart strålande blickar.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
