Så kan Svika fanan användas i en mening
- Nej, man bygger inte upp någon lycka genom att svika sina gamla pligter, det har ni — just ni lärt mig.
- Så glad jag aldrig afsked tog Från fanan som jag svor, Som nu jag far på skutan, Till roslagssvin och kor !
- Ända hittills hade hon varit glad åt sitt företag och inte känt någon tvekan, men nu, när hon såg gården, började modet svika henne.
- Omvänt anklagades styret för att svika de löften om insyn.
- Att svika en bilateral ( överenskommelse ) är något annat än att svika artikel 5.
- Där kom fanan fram i skogsbrynet, och efter den kom alla de frammyllrande, som den hade visat vägen.
- Fy, stora skammen, att så nedrigt svika sin trohetsed !
- Ska jag svika en gammal vän, som litar på mig !
- Jag kan inte svika henne.
- Det är befallning att regementet skall hålla sig i ordning att samlas under fanan.
- För när man som jag har svurit fanan tre serskilda gånger, så fan i mig, man är lessen, inte, när det gäller att svära !
- Statsvetarna kallar effekten rally around the flag, samling under fanan.
- Men han ville inte förneka, ville inte svika, och med förtvivlad iver smekte han hennes hårda panna.
- – Hur vågar ni svika oss ?
- Om det kändes så här att vara kär då var det inte tillräckligt för att svika en bästis, tänkte han.
- Hon är ju en Löwensköld, och Löwensköldarna kan aldrig svika sin första kärlek.
- Fanan fördes på slingrande stigar, och han satt och undrade vart den och de, som följde efter den, skulle styra kosan.
- Nu var det Sven Persson, som för dotterns skull måste tigga och be, att inte Stig skulle svika henne.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.