Så kan Stönande användas i en mening
- De andra vaknade och vände otåligt stönande på sig.
- Så snart Ingmar var ensam, sträckte han ut armarna, som man gör, då man erfar en stor längtan, och ett stönande steg upp genom hans strupe.
- Och med nästan onaturlig ansträngning fick han fram som ett hårt stönande :
- Det kom en lång, en stönande suck.
- Nyss hade de hållit narkosmasken över en stönande födande kvinnas förvridet öppna mun.
- Och då han slutligen med ett yrvaket stönande reste sig ur sin slummer, var det för sent att gå till skolan.
- Så vandrade de vidare under knakande, stönande och klagande träd, genom blekgult månsken och svarta skuggor.
- August brast ut i en stönande suck.
- Och man lyssnade andlöst efter hammarslagen från den stängda verkstaden, efter filarnas raspning och bälgens stönande.
- Ett svagt stönande som från ett djur var det enda svar hon fick.
- Han gick mycket långsamt bort till soffan och sjönk ned med ett stönande.
- Först stönande soptunnor, nu valutan buttcoin.
- När han hade sagt detta, sjönk han åter samman och satt stönande på marken.
- Isen i Nybroviken var nyss uppbruten, en bogserbåt banade sig stönande väg mellan isflaken.
- Någon slog honom ännu en gång, nu mittför bröstet, så att han ramlade omkull i förstugan med ett snörvlande och idiotiskt stönande.
- Med ett stönande sjönk han ned i soffan och stödde armbågarna mot bordet.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
