Så kan Stum av häpnad användas i en mening
- Han läste med stigande häpnad : slutligen brast han i ett skallande skratt.
- Hon slog ihop händerna i sin häpnad.
- Seraphine stod även betagen av häpnad över det hon vid sitt inträde i rummet tyckt sig varsebliva emellan Ambrose och Gabriele.
- Det ligger i åsynen af er lycka en stum vältalighet, som verkar rigtigt välgörande på en gammal ungkarl !
- Jag är liksom stum.
- Men till sin häpnad hörde Tomas fadern säga : - Ja, det ~ir jag med !
- Nämndens ådror isades, domhavanden satt stum ; men han fann sig genast.
- De förstod, att det bara var av förvåning och häpnad över deras duktighet, som han till en början hade sett så skrämd ut.
- Han så ingenting utan trippade stum och värdig ur rum i rum, tills han spårat upp rymlingen och stängt in honom på nytt.
- frågade Gråfjäll, och rösten darrade av häpnad.
- Jag fann till min häpnad mig själv ropa ut orden med en känsla av att mitt bröst skulle sprungit i bitar, om det inte fått luft.
- Och därmed har han fått emot sig en kompakt motvilja från arbetskamraternas sida, som inte är lättare för att den i bästa fall är stum.
- Alphonse, med häpnad och besinningslöshet, pekade på sin vän, som stod ett stycke ifrån honom.
- I det han nalkades, fick han se hennes förgråtna ögon och blev hastigt stum och allvarsam.
- Där satt han i mörkret och talade för sig själv, stum som en fisk men med livliga åtbörder och ett hemskt grimaserande.
- " Hit lät jag folket bära den döde, men vi hade icke tid att jorda honom, " svarade Paillot med häpnad.
- Tomson visade väl någon häpnad vid upptäckten av den fatala börsens innehåll.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
