Så kan Stum av häpnad användas i en mening
- Till sist blev han stum.
- En häpnad betog fru Ebba, att efter så många år få återse sin varmast älskade barndomsvän.
- Den blinda, som länge suttit stum och stilla, sade på en gång med ett slags häftighet :
- Gertrud blev nästan andlös av glad häpnad.
- Jag blev stum.
- – Äntligen i final igen men jag börjar bli less på sjätteplatserna, säger Grate som blev stum.
- Först hoppfull, sedan bortvänd och stum.
- Jag är liksom stum.
- Han blev endast tvär och stum, och de, som nyss hade dragit på munnen åt hans otymplighet och skryt, blevo oroade och själva tystade.
- En stum fasa utbredde sig ibland de församlade.
- Skeppsgossen, som hela morgonen varit stum, satt i fören och pekade med uttrycksfulla åtbörder på varje förbiilande stycke av skonerten.
- Jag var otroligt stum efter prologen och kvarten nu.
- Jag försökte gå i sista backen men hade problem med fästet och fick gå på armarna men blev stum i stället.
- Där satt han i mörkret och talade för sig själv, stum som en fisk men med livliga åtbörder och ett hemskt grimaserande.
- Här såg man stum förtvivlan, dödsfasa, sorg och hjälplöshet.
- Två små trötta barn, som stannat av häpnad i den gröna svalkan under träden.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
