Så kan Stönande användas i en mening
- Han skrattade och grep Siv i armen, stönande och vacklande reste han sig.
- De andra vaknade och vände otåligt stönande på sig.
- Hon kastade sig ned på stolen, med ansiktet tryckt mot sina armar, som vilade i fönsterkarmen, och det hördes en lång, stönande snyftning.
- Så snart Ingmar var ensam, sträckte han ut armarna, som man gör, då man erfar en stor längtan, och ett stönande steg upp genom hans strupe.
- Isen i Nybroviken var nyss uppbruten, en bogserbåt banade sig stönande väg mellan isflaken.
- Och man lyssnade andlöst efter hammarslagen från den stängda verkstaden, efter filarnas raspning och bälgens stönande.
- Och då han slutligen med ett yrvaket stönande reste sig ur sin slummer, var det för sent att gå till skolan.
- Först stönande soptunnor, nu valutan buttcoin.
- Ett svagt stönande som från ett djur var det enda svar hon fick.
- Översten tog ett par stönande andetag.
- Nyss hade de hållit narkosmasken över en stönande födande kvinnas förvridet öppna mun.
- August brast ut i en stönande suck.
- Så vandrade de vidare under knakande, stönande och klagande träd, genom blekgult månsken och svarta skuggor.
- Han uppgav ett tungt stönande.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
