Så kan Stönande användas i en mening
- Hon steg tidigt upp om morgnarna, smög sig genom rummet, där Frideborg ännu stönande och suckande sov i sin säng, och gick tyst nedför trappan.
- Nyss hade de hållit narkosmasken över en stönande födande kvinnas förvridet öppna mun.
- Så vandrade de vidare under knakande, stönande och klagande träd, genom blekgult månsken och svarta skuggor.
- Han skrattade och grep Siv i armen, stönande och vacklande reste han sig.
- Han gick mycket långsamt bort till soffan och sjönk ned med ett stönande.
- Så snart Ingmar var ensam, sträckte han ut armarna, som man gör, då man erfar en stor längtan, och ett stönande steg upp genom hans strupe.
- Med ens var han klarvaken och hörde ett nytt tjut, åtföljt av ett stönande gurgel, som när kokande vatten strömmar ur ett järnrör.
- Han uppgav ett tungt stönande.
- Det kom en lång, en stönande suck.
- Och man lyssnade andlöst efter hammarslagen från den stängda verkstaden, efter filarnas raspning och bälgens stönande.
- Översten tog ett par stönande andetag.
- Och förlåt mig min jämmer och mitt stönande.
- Pelle kröp ihop med ett stönande och gömde ansiktet mellan knäna - han tänkte på revolvern med två skott i.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
