Så kan Språka muntert användas i en mening
- Sedan han förlorat herr Göran i sällskapet, hade han icke humör att språka så fritt.
- må vi här i muntert lag efter femti år med gamman fira er guldbröllopsdag !
- Det vore väl synd, säger mamma muntert och pussar honom på näsan.
- För Skellefteås Anton Olsson var det mer muntert.
- Just då han kom in, slog hon ett kort i bordet och ropade högt och muntert :
- Utanför en av sjuksalarna såg han sköterskan stå inbegripen i ett muntert samtal med en ung herre.
- Under vägen språkade kejsaren muntert med sina förtrogna, och därför lade ingen av dem märke till nattens olindliga tystnad och stillhet.
- Man kom ivrigt och skrattande, liksom skulle detta vara inledningen till något ovanligt muntert marknadsnöje.
- Det kluckade muntert under bryggan.
- - Jag hörde ni blivit tvungna att ta in här, sade Gotthard muntert och ställde de åtta flaskorna på bordet.
- Den snillrike hantverkaren fortfor med ett allvar, som hos arbetsfolk ofta står i närmaste förbund med ett levnadsfriskt, muntert sinne.
- Under pandemin var det inte lika muntert för handeln och besöksnäringen i Haparanda, när gränsen kontrollerades.
- Vattnet vid kajerna sprutade muntert.
- Han ville inte underordna sig, hade inga begrepp om disciplin, tog sitt strejkbryteri som ett muntert äventyr.
- Nå, då slå vi oss ner och språka, medan de andra herrarne ta en pott !
- Sergeanten nickade ett tämligen muntert avsked åt Sara, som stigit av.
- Svaret dröjde, men kom äntligen med ett muntert skratt : Det är Kurt som drillat oss efter anständigt fästfolks exercisreglemente !
- Han satt tyst och ensam på en bänk, för här var det inte någon, som kom fram och ville språka om kejsarinnan.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
