Så kan Sorgset användas i en mening
- ( sorgset ).
- - Du är verkligen fin, sade han nästan sorgset.
- Det var ett sorgset pianostycke, långsamt och dröjande.
- Jag är väl ingen riktig kvinna, tänkte hon då ödmjukt och sorgset.
- ( småler sorgset )
- " Jag är gammal och kanske jag är dum ", genmälte han sorgset, " men jag har sovit i vildmarken ensam i många nätter.
- Hon tänkte sorgset att så där var det alltid.
- - Över sina tillgångar kan ingen giva, svarade Tyrgils, hela tiden med samma sorgset lugna stämma.
- ( sorgset )
- Det ryckte litet i läppen, som om han hade haft lust att skratta, men han svarade ganska sorgset :
- Den svarthåriga kvinnan ser sorgset på mig.
- Bland dem rörde sig Stanny stilla med sorgset ansikte, sådan Angela sett henne nyss på vägen.
- Det var icke den ödmjuka avslutningen på en bön, då huvudena sjunka tungt och sorgset mot jorden.
- - Faster vet ju att jag har en släng av bleksjuka, svarade hon i likgiltig ton, men med ett sorgset leende, som var olikt hennes vanliga.
- kved Gustav sorgset.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.