Så kan Sorgset användas i en mening
- ( sorgset ).
- Det lilla huvudet med den stora nähben och de slocknande ögonen lutade sorgset på den långa, magra halsen, som stack upp ur en yvig pälskrage.
- " Det kan jag, " svarade Gabriele och slog upp en sorgset skimrande blick.
- Jag är icke förtvivlad ; jag är sorgset glad.
- Ögonen blickade så ömkansvärt sorgset som ögonen på ett sjukt kreatur.
- - Han uppfattar näppeligen era ord, viskade prästen och gav en sorgset forskande blick mot den sjuke.
- Den lilla vita hunden kom tassande, men då Johan icke som eljes gav den en klapp, satte den sig en bit if rån honom och gläfste sorgset.
- - Hm, grymtade Paula sorgset.
- Bland dem rörde sig Stanny stilla med sorgset ansikte, sådan Angela sett henne nyss på vägen.
- tänkte Angela sorgset.
- - Sluta upp med de där historierna, sade han nästan sorgset.
- - Å, det var för mycket, det, suckade hon och stirrade sorgset, djupsinnigt framför sig.
- ( sorgset ).
- Johan skakade sorgset på huvudet.
- De sågo sorgset och högtidligt på varandra.
- svarade hon med ett sorgset leende.
- - Så nu ser jag ett magert, likblekt, rödskäggigt, sorgset ansikte resa sig över samhället i stället för elden.
- Vattnet slutade att koka med ett sorgset motvilligt morrande.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
