Så kan Smirre användas i en mening
- Han visste nog, att Smirre räv lurade på honom, och han förstod, att han måste hålla sig i barnens närhet.
- Smirre älskade prakt, och hans päls var skinande röd, bröstet var vitt, nosen svart och svansen yvig som en plym.
- Om en stund kom Smirre springande utmed åstranden.
- - Du har nog rätt i att vi är fiender annars, sade Smirre med mild röst.
- Smirre var redan långt borta, på väg efter gässen.
- Smirre följde med blicken hans väg, så gott han kunde.
- De kunde inte stanna på land, därför att de blev störda av Smirre räv, varhelst de slog ner.
- Denne försökte gömma sig bakom en stor blånvindel, men Smirre hade redan sett honom och kröp ihop för att ta sats till språng.
- Smirre räv var så ivrig, att han fortfor att dansa runt efter svansen en lång stund.
- Är det du, Smirre, som är ute i natt ?
- Det rörde dem inte till medlidande, att Smirre var förstörd, hetsad, vansinnig.
- Vildgåsen, som Smirre räv släpade med sig, hörde slamret, när pojkens träskor slog mot isen, och hon kunde knappt tro sina öron.
- Men han hade inte kraft nog att hejda Smirre.
- Men Akka trodde, att Smirre räv sprang fram genom den östra delen av landet.
- Men Smirre kastade sig mot pojken.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.