Så kan Småleende användas i en mening
- Han gick sin väg småleende.
- Han bleknade, men han talade lugnt och nästan triumferande med sitt oföränderliga småleende på läpparna.
- - Den lille mannen i fruktträdet, svarar Pa, och ett vemodigt småleende far över hans ansikte.
- - Han kommer strax, mumlade hon småleende.
- Ibland betraktade han på avstånd, med ett litet ömt småleende som ännu kunde hitta till hans läppar, Angela som promenerade på gårdsplanen.
- ( småleende ).
- ( småleende ).
- ( småleende ).
- Vattnet, han log ett nästan överjordiskt småleende, verkar det visserligen icke, men det hör ju till i alla fall...
- Hon var åter lugn och småleende.
- småleende.
- Tiggaren satt lugn, nästan småleende, medan hon dundrade fram sina vreda ord.
- - Jag hoppas till Gud, min fader, att du skall leva längre än det trädet, sade magister Lars småleende, klappade sin far på axeln och gick.
- Men käre Jac, avbröt Siv lugnt och småleende, varför spiller du så många ord på detta ?
- Plötsligt sa hon småleende och lite grand förläget :
- ( Hon drager henne med dig öfver scenen, öpnar dörren till höger och ser på henne med ett småleende ).
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.