Så kan Släta användas i en mening
- Hon måste pillra så smått på de rynkiga små löven, släta ut dem mellan fingrarna.
- Han tog sig leende om sin släta haka.
- Upprigtigt sagt, så tycker jag, att det är temlingen likgiltigt om man går på släta eller knottriga stenar...
- Vi von Hanckar kände oss släta.
- Men vankade oförtrutet av och an, följande den långa, breda, släta tiljan i golvets mitt.
- Man tar gärna till den här typen av lagar för att släta över andra misslyckanden i sitt eget ledarskap, säger Johan Ripås.
- Jaja, mormor skyndade sig att släta över när hon märkte att Mirran såg förnärmad ut, jag menar inte precis barn.
- Dess släta ytor vidder som man skulle bli trött om man försökte vandra över.
- Som om dottern åter varit ett litet barn, började tant Emilie nu plocka på hennes klänning, rätta på en brosch, släta hennes krage.
- kort och godt till dårhuset ; karlen vill, kan ni tänka er, mina barn, att alla skola få gå på släta stenar.
- Det slog honom strax, att hon inte bar några släta guldringar men bara en liten platinaring med en fyrkantig smaragd mellan två små diamanter.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
