Så kan Släta användas i en mening
- Och i hela sitt liv hade Karl-Artur begagnat dräkter av fina, släta tyger, som passade hans utseende.
- Att icke kunna finna sig, att icke kunna släta över en liten obehaglighet, att s$älla till med en halv skandal för en ren bagatells skull
- Dess släta ytor vidder som man skulle bli trött om man försökte vandra över.
- Han satt och språkade med en stor, fet grosshandlare, ett slätt ansikte, släta ögon, släta ord.
- Men en våning högre upp i dalen, så att säga, på den släta marken, som utbredde sig ända bort till bergkanten, där var en annan värld.
- Hon måste pillra så smått på de rynkiga små löven, släta ut dem mellan fingrarna.
- Med varsamma händer började hon släta till täcken och lakan.
- Dem får jag väl försöka att släta över så gott jag kan med det vanliga pratet om köttets svaghet och andens förvillelse.
- Han lade märke till kindens mjuka rundning, den släta pannan, ögonen, stora, mörka, som ett par penseer.
- Ju längre han avlägsnade sig från förståndets släta väg, desto större blev hans behov av att förtro sig åt någon.
- Han tog sig leende om sin släta haka.
- – Man använde det här språket för att släta över motgångarna, men nu sänker man istället förväntningarna helt, säger hon.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.